Idag kände jag ett stygn av avundsjuka. Ser mina vänners resultat rulla in och nöjda inlägg. Såklart glädjs jag av de också, så sjukt roligt samtidigt. Men de är klart att jag också vill ha jämna resultat, samla rosetter och känna mig säker på banan. 

 

Än sålänge kan jag inte fokusera på min egna ridning på banan utan allt handlar om att få över hästen. Jag har ingen aning om vart hon ska stanna. De kan hände vart som. I ett hörn, på en linje, mot ett hinder eller mitt på banan. Jag vet inte vilket humör hon är på. Kan jag ha förhoppningar idag? Eller ska buden vara låga? 

 

Jag vet att hon kan hoppa höjden utan problem. De är ingen ide att låta henne gå ner i klasserna då hon faktiskt alltid gör likadant i vilken klass som helst. De är helt enkelt en grej jag får stå ut med, hoppas att en dag kanske hon ger sig. Eller så blir ojämna resultat vår grej. 

 

De är surt, otroligt surt. Mest pga att jag vet att den hästen kan. Hon är helt otrolig och hoppar som en gud. Hon är smart och klipsk. Hela Divina består av power, på träningarna är hennes galopp stor och kraftig. De känns inte ens som att hon tar i. På träningarna beter hon sig som om att vi kan göra allt. Men på tävlingarna vägrar hon helt enkelt att ställa upp. Och de är inget jag kan träna igenom eftersom hon är en ängel på träningarna. Detta gör mig så frusterad. Jag blir tokig, jag vet inte vad jag ska göra. Allt på hemmaplan känns så satans bra just nu. Hon är i toppform.