Så jag tränade för en ny tränare igår. Eddie hette han och var 70 år och hade stor erfarenhet. 

 

 

Jag blev lite besviken på upplägget med träningen. Vi tränade liksom bara på ett hinder och jag tyckte de var små tråkigt. Men Santino var fin och hoppade framåt slutet fint. I början tyckte han de var små skit med bommar o små hinder och han gick inte riktigt fram för skänkeln. Men när han la upp hindret som en oxer hoppade han för glatta livet, han har ingen tanke på att stanna den häst. Helt otrolig är han. Jag fick mycket beröm för min sits och balans efter hindrerna. Jag hjälpte alltså hästen bra.

 

 

Dante har ju kommit lite tillbaka på sina gamla spår. Vi har ingen aning om  varför då han har vart sjukt fin ett bra tag nu. Så vi har låtit honom vila i tre veckkor nu bara för att se om de hjälper. Så igår satt jag upp igen. Eddie hade vart väldigt nyfiken på Dante då han tydligen gillar sådana hästar. Dante smällte i Eddies ögon, han blev total kär i honom. Han stod och tjatade ett bra tag om hur mycket vi skulle få för honom och vilken snygg linje han har. Kapacitet såg han att han också hade.

 

De ända vi fokuserade på idag var att få honom lugn. Jag skrittade mest runt och gjorde massa halter. Skrittade över ett par bommar osv. Han fick några ryck och började små spinna och stegra. Men Eddie sa åt mig att bara sitta still och när han har landat är de bara att skritta framåt. Låtsas inte om att något har hänt. Sen när jag kunde gå förbi fläckan han hade krånglat på förut hade jag vunnit. Så enkelt var de. Han gjorde de cirka tre gånger, inget farligt egentligen och vi löste de snabbt. Vi travade och skrittade bara och han gick fint efter ett tag.

 

Jag är himla kär i min lilla häst. Så satans snygg just nu och ja han är bara en på miljon. Film på Santino kommer sedan, glömde kameran i stallet så ska fixa de när jag är hemma igen.