Hur jag pressar mig själv

Jag är en klar person. Jag vet vad jag vill, står fast vid mina beslut och fullföljer saker och ting. De är jag. Om jag har ett mål ska jag ta mig tusan uppnå de. Om jag säger nej till saker står jag fast vid mitt nej.
 
Detta har gjort mig till en framåt person som gärna inte stannar och tar pauser. Jag vill här i livet och stöckar runt i mitt egna. Jag har aldrig vart personen som faller för grupptyck, om jag inte vill något så vill jag inte. Mina åsikter ska accepteras annars är de inga bra personer man är med.
 
Att respektera andra har alltid vart en viktigt grej för mig. Folk tar sina beslut pga en anledning och då är de bara att hänga med på de. Bättre att vara den personen som stöttar in i de sista istället. Sen om de kanske påverkar en negativt är de klart man ska backa undan.
 
Jag ser mitt driv som en positiv sak. Men ibland knäcker jag mig själv gärna. Drivet blir en hets och en negativ följd av en klar sak. Ofta är jag inte nöjd med min insats och jagar mig själv med detta resultat. Och jag klarar de inte pga mitt självförtroende. 
 
Jag är i ett ständigt slagsmål med mig själv. Om att göra bättre och prestera ännu hårdare. Resultat är de enda som räknas för mig. Och att få höra de goda ifrån andra. 
 
Jag sitter gärna och jagas av andras resultat. Om jag själv inte blir bättre är jag inte värd något av de jag gör. Jag är så fruktansvärt hård mot mig själv. Om inget är perfekt får jag dras med de i evigheter. Jag sitter och kollar på mina ridvideos minst 30 gånger för att analysera och hitta minsta fel. Tillslut är jag illmående över hur jag rider och gråter hellre. 
 
Gällande prestationsångest har jag riktigt problem. Idag på nationella i matten var jag påväg att börja gråta pga att lärarn ifrågasatte mig och jag kunde inte svara. Jag bröt ihop mitt framför människor jag inte känner pga pressen jag skapar. 
 
De är okej att ha ett driv. Men de är inte okej att bryta ner sig själv och jagas av de perfekta som inte finns. Detta ärnågot jag måste jobba på, hur vet jag inte. Men jag kan inte fortsätta så här...
 
 
Postad: 2015-04-27 Tid: 18:21:00

Alltså du kan inte förstå hur lik du är mig hela din blogg är som en avspegling av mina tankar mina ord och min hästsituation. Kommer du ihåg kommentaren jag skrev om hur vi lär oss av jobbiga ston och att vi siktar efter högre mål än vinster å placeringar i 1,10 . Jag har prestationsångest är oerhört kritisk och vill vara perfekt i allt jag gör . Hela gymnasiet kämpade jag för att få A i alla ämnen jag dog av besvikelse när jag fick ett b grät inför lärare å skolkamrater . Kände mig misslyckad vid minsta lilla felsteg . Elitsatsar även inom bowlingen och där är jag heller aldrig nöjd vill Vinna allt vara med i landslaget osv . Vill vara snygg ha rätt kläder . Rida perfekt jag kan sitta och träna mina kompisars jobbiga hästar 5-6 om
Dagen ibland bara för att lära mig rida på riktigt nöta nöta tills jag blöder i händerna å kroppen skriker av mjölksyra. Jag får en klump i magen av att tänka på att min vänner tävlar på 130 nivå och jag knappt kan tävla med mitt jobbiga sto . Att jag pluggat så
Hårt men ändå inte har A i alla ämnen . Vi är så lika så det är läskigt . Jag bara önskar att jag kunde ge dig en kram å
Stötta dig i allt de här! Du är inte ensam jag känner lika dant varje dag och plågar mig själv med negativa tankar . Bor i Göteborg men är på Öland om
Sommrarna borde typ flytta dit så vi kan stötta varann i det här . Har ingen som
Förstår mitt tankesätt och alla undrar varför jag är som jag är min egen värsta fiende. Så läskigt att du känner och tänker exakt som jag :) styrkekramar Paulina

Svar: Åh fina du! Va kul att höra, kämpa på så når du tillslut. Är för envis för att ge upp har jag insett och kommer fortsätta vad som än händer har jag märkt. En bra grej med mig, önskar bara jag kunde slappna av lite och inte ta allt så seriöst. Kram
Sara

Postad: 2015-04-27 Tid: 18:21:00

Kändes skumt å skriva det men var bara tvungen känns sjukt läskigt men också skönt att läsa exakt vad man känner :$ funderar på att köpa en till storhäst har väll nått vägens ände så att säga men kommer inte heller ge upp bara ge henne tid och inte kräva det utan mer leka fram det , (hur fanken man nu gör). Det är sjukt jobbigt att ha denna prestationsångesten och jobba så hårt men aldrig någonsin vara nöjd trots att man blir bäst på något vill man ständigt bli ännu bättre .
Finns ingen tid till att stanna upp och bara njuta och ha roligt . Kan inte ens spela spel med kompisarna eller gå ut å
Bowla utan att de är dödsseriös tävling för mig . Jag måste vinna och måste vara bäst . Jag rider knappt för de är roligt jag vill bara bli bäst slipa på mina svagheter heeela tiden. Kan inte ens rida ut för då
"Tränar" man inte på samma sätt på skolor sits hoppning Markarbete osv . Det är inte ens roligt att skritta ut för man rider inte då, svin jobbigt att känna så . Vill ju vara glad av att bara va i stallet å inte bara av bekräftelsen av tränare vänner osv . Det är svårt att ändra sig bara på en dag . Tror vi kommer behöva jobba på detta hela livet :( kram

Postad: 2015-04-27 Tid: 18:21:00

Kändes skumt å skriva det men var bara tvungen känns sjukt läskigt men också skönt att läsa exakt vad man känner :$ funderar på att köpa en till storhäst har väll nått vägens ände så att säga men kommer inte heller ge upp bara ge henne tid och inte kräva det utan mer leka fram det , (hur fanken man nu gör). Det är sjukt jobbigt att ha denna prestationsångesten och jobba så hårt men aldrig någonsin vara nöjd trots att man blir bäst på något vill man ständigt bli ännu bättre .
Finns ingen tid till att stanna upp och bara njuta och ha roligt . Kan inte ens spela spel med kompisarna eller gå ut å
Bowla utan att de är dödsseriös tävling för mig . Jag måste vinna och måste vara bäst . Jag rider knappt för de är roligt jag vill bara bli bäst slipa på mina svagheter heeela tiden. Kan inte ens rida ut för då
"Tränar" man inte på samma sätt på skolor sits hoppning Markarbete osv . Det är inte ens roligt att skritta ut för man rider inte då, svin jobbigt att känna så . Vill ju vara glad av att bara va i stallet å inte bara av bekräftelsen av tränare vänner osv . Det är svårt att ändra sig bara på en dag . Tror vi kommer behöva jobba på detta hela livet :( kram

Svar: Man kanske ska satsa på att få de till att bli roligt först då! De gör allt 10x lättare och roligare. Jag har lärt mig att ha de lite löst ibland, mest pga min oändliga kärlek till dessa djur. Utan dom, inget jag!
Sara




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: