Inför gymnasiet var jag ganska självsäker på vad jag skulle välja. Samhälle med beetende såklart. 100% klart var de för mig. På gymnasiedagen sedan så gick jag och hälsade på skolan som hade detta. Första känslan jag fick var nej. De kändes inte bra i min magkänsla. Att stiga in i den skollokalen var som att stiga in i min egna  gurndskolan. Och just den känslan ville jag avstå. 

 

För vi påverkas otroligt mycket utav vår skolmiljö. Mer än vad vi tror. Och när jag väl kollade runt på skolorna påverkades min åsikt mer och mer. Jag vet nu att mina lokaler i min nuvarande skola är hemska. Dom är stora och högljudda, luften är dålig  och allt är bara hemskt. Jag vill vara i en miljö som går att vistas i och som jag verkligen mår bra i. Hur löjligt de än låter så gör de skolarbetet 10x lättare med en bra miljö.

 

Så att bara dömma skolorna tog mig en bra bit. De självklara valet blev inte så självklart längre. Jag lyssnade på ett flertal linjer utan att få ett tycke. Jag gick då igenom en väldigt jobbig period med skolan. Jag var mest bara trött och ville inte tänka mig 3års mer plugg. 

 

Sedan sista skolan jag kollade kom vi direkt in i mediahuset. Jag hade många gånger sagt till mig att media inte var något för mig. Alla intalade mig om att de inte fanns jobb inom denna linje osv. Så jag kände mig fel placerad. Men lärarna blev så glada över att se oss och var otroligt trevliga. Så vi följde med. Möttes av ett par 2:or som verkligen visade sin bästa sida. Dom var trevliga och visade filmer på vad dom gör på skolan osv. Fick en välbemött känsla. Sedan visade lärarna oss runt på skolan vilket var en fräsch och trevlig lokal.Dom hade en egen radiostation vilket smälte mitt hjärta lite. (radio är mitt drömyrke för er som inte vet) 

 

Så jag tänkte över mina val. Hade massor. Men kom slutligen fram till att jag ska satsa på tre roliga år.  Med arbete som jag är bra på och som jag upplever som roligt.  För om jag har roligt så blir de lättare och resulterar bättre resultat på de också. Jag vill verkligen satsa på skola som jag trivs på med något jag tycker är kul. 

 

Samhälle ger mig visserligen många val i livet men jag skulle inte tycka de vara roligt alls. De skulle göra allt sådär skoljobbigt. Och nej jag pallar inte tre sånna år till. Nu ska jag glänsa och bara ha roligt. Så mitt val föll på Estet media som är högskoleförberedande.  Så jag har chans att fortsätta på annat sedan. De känns bra. Ska bli kul och något att se fram emot. Har även idrottsspecialicering vilket blir toppen för mig som gillar att röra på mig. 

 

 

 

 

Idag blev de genast lättare i skolan. Att veta att all press inte ligger på en längre. För idag kom nämligen gymnasietvalen in. Alltså att vi fick reda på vilka linjer vi kom in på. Och jag kom nämligen in på alla mina val vilket känns tryggt! Nu vet jag hur nästa hösttermin ser ut för mig. Jag tänkte skriva mer om mitt val senare. För jag tänkte på något som egentligen är väldigt viktigt. 

 

Annars ska jag bara stoppa i mig några mackor och sedan gå ut till stallet. Ska rida ut en längre runda. Känns skönt att vara tillbaka i sommartid för då behöver man inte stressa ut till stallet. Utan ta sin lilla tid och vara ute till kl 19 utan problem.

 

Men ni hör av mig senare ikväll! Ska knåpa på lite inlägg åt er.

 

 

 

 

 

Jag har bara sovit i eftermiddag, och de var skönt. Så otroligt skönt, haha. Kollar nu på film med mamma. Kollar på Annie för tredje gången. Inte ofta jag gillar familjefilmer men denna har fångat mitt hjärta. 

Skolan rullar på, massa plugg inför NP. Har som tur var inga andra prov. Men usch kan inte vädret bli bättre? Vill bara ha sol och värme. Inte denna sörjan... Blä.

Känner mig så revange sugen efter igår. De ska fasiken börja gå nu... Ska bli bra i dom högre klasserna, bara ska bli de. Taggad till Eksjö nu, fast vet att jag kommer bli så arg och besviken om de inte går. Men ska göra allt för att de ska gå. 

 

Första klassen blev de as stressigt. Jag missförstod tiden totalt och plötsligt gick allt väldigt fort. Om vi säger så här hade jag 10 min på mig att hoppa fram och rida fram.Stort misstag från min sida. Gick in väldigt stressad på banan med en tittig häst. Divina lyssnade inte alls på mig framåt utan var koncentrerad på allt annat. Stannar på första hindret. Hoppar på andra försöket. Hoppar tvåan bra, stopp på 3:an. Ute... Hoppad om 3:an sedan och då hoppade hon. Så hon hade helt enkelt bestämt sig för något.

 

Jag osade av ilska efter. Så satans arg. Och de kändes som de var för ett par månader sedan. Allt bara sjönk och kändes hopplöst.Jag var tillbaka där jag hoppades på att aldrig hamna igen. 

 

 

Red fram längre nu och mycket mer noggrant.Hon var verkligen superfin.Så sjukt bra känsla. Men fick inte ett bra tryck mot oxrarna.Vilket jag har stora problem med. 

 

Väl på banan visade jag allt och andades tungt. Allt i fokus. Första delen av banan gick super. Fick lägga på spöt någon gång men annars hoppade hon fint. Hon petade ner 3:an som var en bred oxer. Skulle som sagt ha haft mer tryck i henne. Fyran gick bra, men kombinationen kom fort på en bruten linje. Hann inte trycka till henne rakt så de blev ett stopp. Fjollrider mot kombinationen och Divina gör allt för att komma över. Vilket hon lyckades med som den stjärnan som hon är.  Sedan fortsätter banan på bra. Hon hoppar klockrent till nästsista hindret där jag ännu en gång glömmer rida och Divina står själv. De blev ett stopp. Också vad de slut med de.

men jag var nöjd, banan var lång och de gick ändå hyfsat. Jag måste verkligen hitta trycket. Känns inte bra för hennes självförtroende att inte ha ett ordentligt tempo över sånna maffiga hinder. 

 

 

 

 

 

Så i fyra år har jag vart kär i detta pojkband som visa sig bli så galet stort. 2011 föll jag pladaskt för dom när jag såg deras första musikvideo. Fast i fyra otroliga år. Sen dess har jag gått på två konserter och vart uppdaterad minsta minut. I 4 år har dom vart mitt liv. 

 

För några dagar sedan förändrades allt. 1 av 5 försvann... De är alltså 4 st kvar av mitt liv, av mångas liv och de känns tomt. Jag som tur är har släppt dom lite, håller mig inte speciellt uppdaterad längre. Men dom betyder allt för mig fortfarande. De kommer inte bli desamma som förut, verkligen inte. Och de känns som vi är nära slutet... Inget är förevigt. Men vi får lova oss att inte svika pojkarna nu när dom behöver oss som mest. 

 

Zayns val är något att respektera. Man vill olika saker och ibland prioriterar man annorlunda. Sånt är livet. Jag hoppas bara på att få höra av honom inom kort. Även om de inte blir med bandet. Usch, vi visste att de tillslut skulle hända men ändå kom de som en smäll. 

 

Är glad över att inte gå på konserten på ullevi i Juni...Skulle vara hjärtskärande att inte se hela bandet...

 

 

Lördag i all sin ära. Som jag älskar dessa dagar. Dock vakna jag av morgonsolen idag och de är inte trevligt.Så varmt och ljust. Måste skaffa en rullgardin snarast...

 

Dagen började inte super dock. Tappade mobilen när jag släppte ut hästarna. Såg den när Divina trampade på den.Jävla satfläsk rent ut sagt. Den är hel fortfarande men inte rak. Måste kolla upp med 3 om dom kan fixa detta. 

 

Mamma och jag ska åka och handla snart.Fast vet dock inte om jag orkar, haha. De ända jag vill är att ta de lugnt och drunkna i min huvudvärk. Ska nog ta och kolla på film. Invänta pappa som kommer vid lunch. Han är ju min hästskötare imorgon.

 

Divina ska ridas loss ordentligt inför tävlingarna imorgon.Igår var hon dock fin som smör.

Efter de blir de det vanliga tävlingsstöket. Vilket jag älskar. 

 

Ska ge er mer intressant att läsa om senare! Detta var bara en liten livsupdate. Ni får ha de!

 

Jag och Nellie var iväg på Insurgent igår. Vi båda har läst böckerna och vart väldigt insatta. Divergent var ju förra årets höjdpunkt. Tyvärr kan jag inte säga att insurgent var de!

 

Filmen i säg var inte dåligt utan riktigt bra.Men om man går efter boken är den så olik. Viktiga scener och perspektiv är borttagna och annat tillagt. Jag listar med pros and cons!

 

+ Theo James var riktigt snygg i 3D, alltså riktigt snygg.

 

- De var jobbigt att kolla i över 2 timmar i 3D

 

+ Alla skådisar är fantastiska som alltid.

 

-Soundtracket var riktigt lamt denna gången jämfört med första filmen.

 

+Så fint gjord! Filmerna är helt fantastiska.

 

-Alldeles för viktigt scener och personer kastades bort. Gjorde filmen stressig och mindre dramatiskt.

 

Jag är otroligt impad över Miles Teller, Så fantastisk skådespelare! Han nailar Peter så satans hårt. Likadant med Ansel Elgort. Spelar skör och samtidigt så omänsklig.Shailene är jag dock besviken på. Ganska lamt spelande och hon kunde bara inte få till Tris så där riktigt bra som hon har förut.Plus att hon pepp väldigt mycket... Theo = fantastisk.(som vanligt)

 

Soundtracket fanns de knappt något av, några låtar i eftertexten.Och första filmen hade de mest fantastiska soundtracket med m83 och Ellie Goulding m.fl.Så besvikelsen var riktig. 

 

Allt gick otroligt fort i filmen. Ingen riktig paus utan allt hände direkt efter varandra. Inkorrekt också. Skulle ha velat ha med så många scener som inte fanns med. 

 

Men en vackert gjord film som verkligen är en nagelbitare! Stort tips till dig som inte har läst böckerna. Ni som har läst böckerna kan nog vara beredda på lite besvikelse. En känsla är att sista filmen inte alls kommer bli som boken...

 

 

 

Bokstavligen! Jag som aldrig brukar vinna något slog på stort idag! Blev nämligen sloganvinnare på Topriders tävling som Nellie B var sponsrad med. Så jag vann alltså ett par Parlanti Miami! Så sjukt! Är så glad och nöjd! Så på måndag ska jag ringa en viss person också ska vi diskutera mått till mina nya stövlar! 

 

Jag ska verkligen göra allt för att få tillbaka de jag en gång hade. Med regelbundna träningsinlägg, musikförslag, åsikter osv osv. Saknar de. 

Nu ska jag efter en lång dag sova. Imorgon får ni vara beredda på mycket nytt. Lovar inget men förhoppningsvis! 

Kram på er alla

Skoldagen gick fort idag! Hade bra lektioner som var roliga också. Solen var framme då och då vilket gav lite extra energi. Men inte hjälpte de... Orken finns knappt längre. Steg upp cirka 10 min innan bussen gick. Klädde på mig och packa väskan. Jag orkade inte ens kolla mig i spegeln. Sovmorgonen imorgon är så välbehövlig. Ska faktiskt ta och sova nu. Finns ingen mening med att hålla mig uppe när ögonen går i kors. 

Hade möte med division 1 laget idag! Alla var super snälla och trevliga. Känns bra inför helgen. Pappa var med också, han fick hälsa och vara trevlig då han följer med mig på söndag. Mamma jobbar så pappa får lite press på sig nu ;)

Imorgon är de träning! Hoppas på att lösa alla tusen problem jag har skapat. Divina är fin som vanligt, de är bara jag som måste skärpa mig. 

Men ni får ha de bra! Kommer mer imorgon! 

Som många kanske inte vet är Zoey Divinas mamma.Inget speciellt med de. Men våran resa till att ha båda är lite speciell. 

 

Zoey är född 2004 i Holland.Vi tror mycket väl att hon är ordentligt skolad. Då hon kan alla skolor och är väldigt hinderklok. 2008 fick hon sitt första föl (tror vi) och de var Divina. Divina föddes hos uppfödaren P. de Rooy som vi tror även är Zoeys uppfödare

.2011 fraktades både Divina och Zoey till sverige. I sverige skiljdes dom åt. Divina hamnade i ett skånskt försäljningsstall hos El Hanafi medans Zoey åkte längre upp i sverige i ett annat försäljningstall. Divina  blev ju redan såld efter en vecka till min mamma. 

 

Zoey vet jag inte hur länge hon stod i försäljning.Men hon köptes sedan av tjej. Zoey hade tydligen haft för mycket blod för henne och vart knepig. Men de slutade med att hon fick följa med hem iaf. Zoey hade sålts som hopphäst men blev skogshäst istället.

 

En dag i början av januari 2014 kollade mamma igenom hästnet på avelsston. Vi båda drömde efter ett litet föl men hade egentligen inga tankar på att köpa. Men så klickade mamma in sig på ett skimmelsto som bara stod några mil ifrån. 40 min bilresa. De tog ett tag för oss att fatta men tillslut hamnade allt på plats.Divinas mamma var tillsalu. 

 

Vi ringde och bokade tid. Och visst var de hennes mamma. Lika som bär. Vi hade redan bestämt oss i bilen att vi skulle köpa henne. Man kan ju inte missa en sådan chans. Tyvärr var Zoey triangelmärkt. En häst hade sparkat av en benbit på bakbenet på henne i hagen. Därför såldes hon som avelssto. 

 

Så de är ganska otroligt hur dom åkte åt varsitt håll i sverige. För att sedan återförens 3 år efter. Även helt otroligt över att dom bara bodde några mil ifrån varandra hela tiden.  

 

De bästa måste nog ha vart att dom kände igen varandra. Man ser i hagen att Divina är Zoeys ögonsten. När vi släppte ihop dom första gången gnäggade dom bara och nosade lite.För att sedan äta hö tillsammans.De var så självklart för dom. 

 

Så de var så vi slutade upp med två generationer. Ganska otroligt och tursamt. 

 

Fy dagens ridpass var verkligen inget att hänga i granen.Mår otroligt dåligt över de. 

 

Åkte till ridhuset för att öva en övning.En stärkande övning för hästar som inte riktigt tar under sig bakbenen. Red fram ett bra pass, galoppen var lite loj. Men bra bakbens aktivitet och inget hängande på bettet. Stort framsteg!

 

Hade sedan en skrittövning. Med bom, två meter till ett mindre räcke sedan 2,5 m till ett högre räcke. Detta skulle man skritta mot så att hästen satte under sig. De börjar åt helvete men hon började komma på saken sedan.Då gick de bra. Tills de började bli uppåt 1m. Då började jag vela och hon bara korta sig.  

 

Och rakt upp och ner kommer presationsångesten. Började stressa mot hinder, slutar rida. Divina är en sån stjärna och försöker  i alla lägen.Men idag flög jag av. Allt pga att jag inte kan hantera stress. Jag svettades och skakade av ilska.Svor och spotta.Såklart var de inte Divinas fel, henne var de ju bara att klappa om.

 

Tog bort den förbaskade övningen sedan och gjorde en kombination pga att de är min svaghet på en bana. De gick inte heller bra. Men jag kan inte rida under sådan press. Höjde de en sista gång till 120 och hästen hoppade galant. Men forfarande var jag så besviken. Jag bröt nästan ihop.

 

Jag fick inte känslan idag. De ända jag kände var hur jäkla värdelöst jag rider. De låser sig i skallen på mig. Om jag misslyckas en gång hittar jag inte känslan igen. Inte ensam.Jag behöver en tränare skrikandes på mig för att lösa problemen. Annars slutar kroppen fungera och jag bara stressar. Och jag blir så förbannad över mig själv att de händer. De ända som finns i huvudet är en lista på alla fel jag gör. Jag kan inte släppa saker och backar. Om jag gör fel kryper jag ihop i ett litet skal och kommer inte ut igen. Jag behöver en tränare som puschar mig och säger precis hur jag ska göra. 

 

Divina var en stjärna idag. Så fantastiskt.Försökte i alla lägen och hjälpte mig så mycket. Som jag älskar den hästen.

 

 

 

 

Rubriken är dock en överdrift. Något sjukt haha. Men jag har haft skoj och de är huvudsaken.

 

De började med att snö som och blåsa. De blåste något sjukt. Mamma hade fått för sig att vi skulle åka på roadtrip till någon aktion längst ner på öland. Självklart körde jag hela vägen. 1½ timmes ren körning, var mör efteråt. Men klarade allt galant. Ölandsbron var ingen större match. 

 

Aktionen var supertråkig. Vi skrattade mest åt alla bönder och åkte efter 10min. Vädret sög, de blåste som tusan samtidigt som de snöa. Nej öland är inte mitt favorit ställe, hehe. Men vi åkte sedan till stan.Köpte kläder,fick hem världens sötaste klänning och annat smått & gott. Sedan blev de att handla mat. 

 

Städade mitt rum då jag skulle ha besök imorgon men de ställdes in... Så de var ju ganska onödigt gjort. Gick sedan ut för att rida.Red ett kort pass i skitvädret. Hon var väldigt fin. Äntligen har hon släppt bettet! Så nu har jag min gamla Divina tillbaka. Känns bra. Imorgon blir de gympapass i ridhuset.